Glömt?
Ej registrerad? - Att registrera sig är helt gratis och tar mindre än en minut | Registrera mig
Bloggar : Torbjörn von Braun : Naken ärlighet - sårbar eller god?
Blogginlägg Skriv kommentar

Naken ärlighet - sårbar eller god?

Det är lika bra jag säger det med en gång! Jag är en misslyckad affärsman i jämförelse med flertalet av mina kunder, men är ändå vid ganska gott humör! Det goda humöret har jag bara för att jag känner framgång i så mycket annat än själva affären jag bedriver.

Efter att ha avklarat en muntligt överenskommen kommissionsbetalning till en italiensk vän och samarbetspartner för många år sedan, så sa han till mig på bruten engelska;
“- I hope you are not so honest always. I know many exclusive cardealers around the world. Everyone honest like you have become bancrupt sooner or later.”

Jag tänker ofta på det han sa och har känt en blandad stolthet med visst vemod. Stolt över att oftast uppfattas som ärlig, men vemodig över att priset för att nå ekonomisk framgång allt för ofta verkar vara hård och krass oärlighet. Att vara naivt transparent mot anställda, kunder och marknad är ofta livsfarligt och kan rent av vara dödligt för en verksamhet. Det är lätt att man startar destruktiva och självuppfyllande profetior genom att ärligt tala om att ”nej nu är det tamejfaan helt ebb i kassan”, men ingen har väl heller varit närmare total bankrutt, död och begravning än vad jag varit vid flera tillfällen. Inte minst under den här finanskrisen med osedvanligt dålig timing av mig och vårt team inom flera saker. Genom någon underlig inre tro och vilja har jag tillsammans med extremt tåliga och starka medarbetare, förstående medmänniskor och välvilliga samarbetspartners alltid lyckats vända upp igen och varje gång man lyckats, blir det en kick när man märker att han hade fel – den där italienske vännen.

Trots att jag förstår processen så klarar jag inte av att låta bli att tala sanning istället för att måla falska illusioner om nutid. Jo, nödlögner drar även jag ibland, men poker är inte min gren och det är som regel alltför lätt att avslöja mig då det både hörs och syns lång väg. Många föredrar att låta prestige och högmod gå före ärlighet, vilket naturligtvis är ett av sätten att möta tuffa utmaningar. Jag brukar själv små-le när man ibland pratar med någon som berättar hur lysande affärer han gör. Samtidigt kanske man vet att han i själva verket sliter som tusan för att behålla Rolexen på armen och bilparken intakt med inte alltför sällan en verksamhet som blöder eller bokföringstrixas med för att hålla showen rullande! Det kan även kännas märkligt att höra folk berätta om delgivna succéhistorier som handlar om ens konkurrenter. Bakom ridåerna vet man själv att de stängt igen sina ursprungsbolag med hjälp av målvakter och skatteskulder, ligger i rättstvister med den ena och den andra och naturligtvis har sina problem. ”There are no free lunches” och alla sliter vi med våra problem.

Även om jag i många avseenden är en misslyckad affärsman så är jag däremot ganska bra på är att måla upp illusioner och bilder på den potentiella framtid vi har framför oss. (Vad gör man inte för att hålla modet uppe?) Framtidstavlorna tillsammans med mycket återblick mot en rolig historik brukar vara mentalt stärkande inte minst för en själv. De ger mig kraft när det är som jävligast för att ta ett steg till och jag tror även de når fram till många i min närhet, som ofta mot alla odds klarar att ta sats från knäna och föra oss framåt ett steg till.


Det finns fördelar med att gå igenom stålbad. När det är tufft och som djävligast vaskas alltid de genuinaste medmänniskorna fram på ett tydligt vis och de mindre genuina visar sin rätta sida. Vänner tar ett steg fram ur skuggan och de andra förvinner in i gränden. De genuinaste människorna är ofta ganska ödmjukt erfarna och har varit med om en hel del med- och motgångar i livet. De klarar att lyssna, fårstå, söka lösningar och är beredda att satsa eller offra en del av sig själv för att saker skall bli till det bästa för inte bara dem själva, utan även för dem i sin omgivning. Dessa människor är hjältar och förebilder i mitt liv.

Medelmänniskan vill inte alltid veta sanningen utan vill gärna förföras och förhålla sig till det dom tror, drömmer om och hoppas. Vi söker oss mot drömmar. Den nakna sanningen är ofta tråkigare, mer osexig, svårare eller mer krävande än vad vi vill tro, eller också måste vi backa bandet och sänka våra krav och förväntningar. Dvs vara glad för att vi kan stiga upp om morgonen, ha två ben att gå på, att vi kan äta och andas själv. Så länge vi uppskattar det så värdesätter vi det fundamentala som faktiskt inte är en självklarhet. Om vi tvingas sälja bilen, gå ifrån villan, dra in på barnens veckopeng eller inte har råd att köpa nya kläder en månad så är väl det inte ett problem, eller hur?

Om priset av ett stort mått ärlighet skall vara mindre ekonomisk framgång, så undrar jag om jag ändå inte föredrar det framför att vara förmögen, framgångsrik och ett mindre rent samvete. Hur jävligt det än kan vara, så har jag hittills alltid sovit som en stock om natten, vilket troligtvis är min räddning och kanske också ett led av min ”ärlighet och back to basic filosofi”.
Jag har fått förmånen att ägna hela mitt liv åt saker jag hyser stark lidenskap för tillsammans med älskvärda människor. Så vill jag gärna fortsätta även om jag allt som oftast får blodsmak i munnen av att nå både våra egna och även leva upp till våra kunders önskemål!

SÅ! Har jag slagit ihjäl skimret och glamouren kring hur det är att driva affär kring sportbilar nu eller? Tyck synd om mig allesammans och kom och köp en bil eller två utan att pruta… Eller, DU kanske kan dela med dig av ett framgångsrecept i hur man blir en bättre affärsman utan att mörka saker, vara oärlig, krass, hård och måste sova lätt om natten? Det vill jag lära mig!

Kommentarer (8) Skriv kommentar
Alf J. Lundgren Alf J. Lundgren | 2010-03-25 23:43
Känner igen ärligheten i mig själv när jag gör affärer, tror många är rädda för att släppa ridån helt enkelt, men som du själv säger, finns det någon som vet hur man gör det på ett bättre sätt och fortfarande kan sova som en stock om natten får denne gärna dela med sig, haha. Men jag är tveksam, det handlar om att våga vara sig själv, definitivt värt nackdelarna, dessutom kan du tappa bort dig själv om du försöker vara något du inte är, eller vill vara.

Har och göra med ungefär samma kundkrets också, tror vissa blir lite överraskade ibland över att få ett sådant ärligt bemötande, och det är kul.

Avslutandes kan väl sägas att ärligheten är det som har fått mig att känna mig mer tilldragen von Braun Sports Cars framför t.ex Autoropa, ifall ett Ferrari köp skulle komma till kritan någon gång i framtiden, vilket jag inte tycker ter sig helt omöjligt.

Så fortsätt vara ärlig, det är kanske det enda man har när allt kommer kring.
Anmäl
christophe herly christophe herly | 2009-12-22 12:32
mycket bra formulerat! den enda vägen till lycka är passion, engagemang, ihärdighet, ärlighet och empati.
Anmäl
Göran Malmberg Göran Malmberg | 2009-12-06 00:40
Ett strålande inlägg.
Man kan lätt skriva en bok om det du beskriver här. Plocka ut olika meningar som får bli rubriker för bokens kapitel. Jag har själv drivit min egen försörjningssituation i form av alla möjliga sorters verksamheter. Gitarrbyggeri, rockbandsmusiker, florist, sportbilsverkstad, författare, snickeri mm och numera hyresvärd. 50 år av verksamheter ger en viss förståelse av vad du talar om. Ärlighet är hedervärt, och att säga att man skall vara oärlig blir inte vidare väl mottaget, men man måste trots allt välja sina ord med omsorg. Man kan i vart fall börja med att vara "ärlig" mot sig själv, och inte leva i en alltför omfattande drömvärld. Företagets lönsamhet är en sak för sig själv, vissa saker styr man och andra inte. Men rent allmänt så ställer jag mig frågande till hur verksamheter kan löna sig överhuvud taget, men ATT företag tjänar pengar i vissa lägen känner jag väl till. Slå sig för bröstet med att man jobbat upp sig från två tomma händer ser jag inte heller som ett mått på något speciellt, det diametralt motsatta förekommer och kan dessutom vara mer hedervärt.

På 60 talet hade jag högtalartillverkning, det var en strålande lönsam verksamhet. Jag jobbade 12 timmar om dygnet, och då är det lätt att tycka att man är driftig. I själva verket fanns det inga orkesterhögtalare av dignitet på marknaden då, och musikaffärerna vågade inte importera större partier utan ville "känna sig för" på Svenska marknaden. Så, jag med mina gitarrer var den förste dom frågade om ett antal lådor. I efterhand kan jag fundera över om det var min egen bedrift och hur mycket-lite kunskap som krävdes och vad som var yttre omständigheter.

Nu måste man omsätta ett visst mått av pengar för det är pengar man använder för att köpa mat. När man väl är mätt så kan man ta sig en funderare över vilka värden som gäller. Sportbilar ställer i mångt och mycket saker på sin spets i form av vad man värderar.

mvh
Göran
Anmäl
Elenor Bengtsson Elenor Bengtsson | 2009-12-05 17:44
Jag uppskattar dina bloggar MYCKET och har länge tänkt kommentera. Nu är jag med och kan göra det. :)

Ärligheten tror jag är grundläggande, man måste kunna stå upp för sig själv. Och de där vännerna som finns i skuggorna, de är obetalbara, utan dem skulle svackorna vara så mycket svårare att ta sig igenom.

Men man ska alltid leva med sig själv, så en bra grund är att försöka vara en person man kan trivas med!
Anmäl
Max Michelson Max Michelson | 2009-12-02 09:56
Mycket tänkvärd o fin text du skiver här.

Jag bara älskar livet, ibland går det så himla dåligt, Pengarna är slut, man skiljer sig, man hinner inte med sina barn, Man hinner inte med sig själv, man glömmer att stanna till och njuta för stunden.

Ibland går det så himla bra, Pengarna strömmar in, man träffar en ny partner här i livet, man njuter för stunden och hinner med sina barn, sig själv och till och med överaskar sambon med en trevlig weekend.

Ibland blir det bra affärer och ibland blir det mindre bra, Men jag lever hellre glad och med gott samvete ( oja jag har oxå gjort de där "sluga" affärerna och visst gav det pengar...men... ) med en sund ekonomi både privat och via jobbet. Jag känner igen att man är "naivt ärlig" men jag tycker att trots det har det gått rätt bra endå, och det är väll inte vad du gjorde genom livet som räknas, utan hur du gjorde det.

Ändra dig inte Torbjörn, vi är många som åker till Skene fast det finns alternativ närmare, så helt fel kan du inte gjort eller hur?

Vänligen

Max
Anmäl
Johan Lundberg Johan Lundberg | 2009-11-14 13:16
Mycket utelämnade, välskrivet och tankvärt. Det i särklass bästa inlägget i din blogg hittills. Du kanske skulle fundera på att skriva en bok? Borde kunna bli mycket intressant läsning om jag uppfattat dina berättelser rätt, och ger säkert lite extra klirr i kassan :-)
Anmäl
Lars Lergell Lars Lergell | 2009-10-28 12:54
Ja, vi är många som har en tuff period ibland men oftast finns det en lösning. Kanske inte alltid så uppenbar och dessutom kan den kräva en massa arbete och uppoffring men ett är säkert. Man går alltid starkare ur en tuff period än när man gick in i den. Floskler, eller ???
Vi ses och hörs och försöker ta vara på allt det goda som vi har omkring oss, inte minst vänner, goda affärsbekanta och härliga bilar.
Anmäl
Marek P Marek P | 2009-10-26 18:01
Jädrigt bra och ärligt skrivet !!
Anmäl
Kommentera
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer | Logga in eller registrera dig


Annonser Annonsera