Glömt?
Ej registrerad? - Att registrera sig är helt gratis och tar mindre än en minut | Registrera mig
Bloggar : Erik Jirhall : GT Polonia 2010 - en helt vanlig semester
Blogginlägg Skriv kommentar

GT Polonia 2010 - en helt vanlig semester

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Om man bara skulle ha möjlighet att välja EN kul resa per år - då skulle det bli GT Polonia. Det är nu sjätte året som jag följer med på detta galna upptåg och det är lika roligt och galet varje gång.

Det började med lite kaos i år. Bosse (Boxster) och jag hade varit och hämtat upp min kompis Palle i Nykvarn. Ute i sista minuten som vanligt körde vi via Södertälje mot Polen-färjan i Nynäshamn. Vi kom dock bara en knapp mil från Södertälje innan vi upptäcker att vi har punktering på höger bakdäck! 30 minuter kvar till färjan går. Jag ringer runt 10-15 telefonsamtal samtidigt som Palle försöker pumpa hjulet med punkteringsspray och den till bilen medföljande kompressorn. Kompressorn gör dock ingen nytta så istället får vi tag på en bärgningsbil för att ta oss vidare. Våra modiga försök att få färjan att vänta fem minuter extra (det hade räckt) går dock om intet och vi inser att vi inte kommer att hinna fram i tid för att kunna rulla på bilen på färjan (för att fixa punkteringen i Polen).

Klockan är nu över sex på fredag kväll och öppna däcksverkstäder lyser med sin frånvaro. Särskilt sådana som har 265 breda 18" R-däck på lager. Via mobiltelefonen från bärgningsbilen ringer jag desperat runt till alla jag kan komma på som kan tänkas ha en lösning. Stort tack till alla som hjälpte till på olika vis! Till slut fick jag via en god vän tips om att flitens lampa fortfarande lyser hos JRM i Södertälje. Vi ber bärgningsbilen att släppa av oss där och till min fantastiska glädje berättar Jimmy att han till och med har två begagnade Dunlop Direzza liggandes på hyllan som är av precis rätt dimension för min Porsche. Jimmy erbjuder sig att (alldeles för billigt) byta däcken till min bil på en gång. Under tiden som däcken byts sitter jag och surfar på Internet efter lämpliga flyktvägar till Polen...

Ganska snart hittar jag en färja som går från Trelleborg till Sassnitz kl. 3 på natten. En snabb kalkyl ger att vi bör hinna dit ganska så lagom. Resan genom Sverige om natten går snabbt och problemfritt. Jag kör hela vägen i sällskap av min gode vän Red Bull under tiden som min andre vän Palle är och hälsar på John Blund. Framme i Trelleborg hinner vi lagom att tanka bilen fullt innan det är dags att rulla på färjan.

Färjeturen tar fyra timmar, men känns mer som åtta. Det finns vare sig lediga hytter eller vilstolar, så vi får välja mellan att försöka sova på en pinnstol lutad mot ett matbord eller att helt enkelt gå runt, runt, runt på färjan...

När vi kommer fram till Tyskland presenterar jag Palle för Red Bull samt sätter mig i passagerarstolen och somnar på ca 14 sekunder. Måste flika in att Boxstern är en fantastiskt komfortabel bil att åka i! Vi har nu åtta timmar på oss att ta oss de 65 mil som är kvar till Sopot, där första aktiviteterna börjar kl. 15. Första milen genom Tyskland flyter på bra. Jag vaknar bara sporadiskt av blixtarna från fartkamerorna längs vägarna. Efter polska gränsen sjunker snitthastigheten markant. På de otroligt guppiga och allmänt jättedåliga vägarna kan man möta allt från dieselstinkande långtradare med topphastighet på 30 km/h till de något snabbare åsnevagnarna... Om man inte håller blicken rakt fram, kan man vid sidan av vägen hitta både 85-åriga tanter i Fiat 126p som säljer honung, till något yngre och lättklädda flickor som plockar svamp. Eller, ja, de har nog svamp ändå. Utan att plocka. Ja, ni förstår säkert...

Till slut visar GPS'en på drygt två mil kvar och då har vi en timma på oss innan vi ska vara framme och möta våra bilburna vänner... Pefekt, då hinner vi checka in också innan vi ska dra vidare tänker vi precis lagom till vi hamar i en bilkö. Som varar i ca 75 minuter innan vi kommer fram till Sopot. Dags att på nytt ta fram telefonen för att ringa och fråga om det övriga gänget är kvar på hotellet, eller om de har dragit redan till stadsracet i sta'n.

Under tiden som jag försöker komma fram på telefonen så möter vi plötsligt (ca) 9 Ferrari, 14 Porsche 997 GT3 RS, 4 Lamborghini och 3 Viprar som dundrar förbi på 8000 varv (ja, Viprarna kanske hade 4000 varv...). Bara att göra en U-sväng, trycka på SportPlus-knappen och trycka gasen i botten för att följa med. På något underligt vis så hamnar vi som tredje bil på vägen in till utställningsområdet, där något tusental polacker står och bejublar vår ankomst...

Till saken hör också att det hade ösregnat hela vägen genom Tyskland och större delen av Polen. Lagom till vi kom fram till Sopot så skingrar sig dock molnen och solen kommer fram. Plockmatsbuffén bestånde av bl.a. köttbullar som väntade på oss framme i sta'n kändes som en skänk från ovan till våra tomma magar. (Vi hade ju inte hunnit att stanna för att äta...)

På kvällen checkar vi in på vårt exklusiva hotell för att sedan dra in till sta'n för att äta och dricka lite gott. Större delen av gänget går, som traditionen ger, från bar till bar och tömmer dem på sitt innehåll. Själv känner jag dock att jag behöver lite sömn och går till sängs redan vid 1-tiden.

Dag två (?) startar med det som är det roligaste på hela GT Polonia-resan. D.v.s. själva resan från Sopot till Poznan. En tur på i runda svängar 35 mil. Som brukar avklaras på i lika runda svängar två timmar. Ha då i baktanke informationen som jag nyligen gett er angående polsk vägstandard. Då har ändå de flesta av deltagarna hunnit att stanna för att tanka två gånger, samt plockat minst en korg med svamp.
OK, på mitten av sträckan finns faktiskt en nybyggd och avgiftsbelagd motorväg som inte är byggd av polska arbetare. Den är dubbelfilig och slät som en nyvaxad Viper-huv. Där är det fullt möjligt att hålla en snitthastighet på över 300 km/h. (Ja, inte med en Boxster dock, för den toppar bara 291 enligt mätaren.)

Väl framme i Poznan är det direkt dags för stadsrace nr. 2. Jag vet inte hur många åskådare det kan ha varit. Förra året pratade de om ca 50.000. Det var väl något liknande i år också. Ett antal TV-kanaler var på plats också för att dokumentera de galna svenskarna som tar över gatorna. Jag tror att åskådarna fick ganska stor valuta för pengarna eftersom de flesta tycker att det är kul att showa på gatorna inför publiken. Någon lyckades nog att bränna upp första uppsättningen med 20-tums R-däck redan här...

Därefter följde tre dagars non-stop-party med alla ingredienser som man kan tänkas vara intresserad av. God mat. God dryck. Lite mer dryck. Kanske lite för mycket dryck. Kanske inte skulle ha ätit så mycket innan man drack... Krydda med lite slagsmål med urinvånarna och lite mer svampplockning så blir det helt enkelt en riktigt kul resa. Sedan de bästa bitarna som man inte gärna kan berätta om på Internet... Du får uppleva själv nästa år istället.

Det var väl det hela. Eller, det känns som om jag har glömt att berätta om något...
...jo, just det. Vi var ju och körde på Tor Poznan också. Tre dagar i rad. Eller ja, mest på eftermiddagarna. Men det är en fantastiskt kul bana. En av mina absoluta favoriter. Se själv på bifogad film. Det enda man saknar är väl höjdskillnaderna. Den är helt platt. Jag tycker att det är kul när det går lite upp och ner också. Som i svampskogen...

(I år kom jag på andra plats på uppkörningen. Fick ta emot ett fint pris på den avslutande galamiddagen. Förra året kom jag ju etta, så det var ju lite skämmigt. Men jag skyller på det väldigt glatta underlaget eftersom det plötsligt ösregnade lagom till uppkörningen...)


För sanningshalten i detta blogginlägg frånskriver sig skribenten allt ansvar.

Bifogad video
Bifogade bilder
Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5
Kommentarer (0) Skriv kommentar
Inga kommentarer
Kommentera
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer | Logga in eller registrera dig

Annonser Annonsera