Blogginlägg Skriv kommentar
Funderingar kring Vinterdepression
I och med att Oktober slutade och den stora visaren på klockan skruvades tillbaka ett varv tog racing-säsongen defenetivt slut. Synonymt med mörker och brist på racing brukar vara vinterdepression.
Det finns dock lite knep för att hålla gnistan vid liv.
Om det är för kallt och dåligt väder för att köra med en racingbil på bana, vad gör man då? -Bjuder in Svenska Land Rover Klubben till att köra i terrängen runt Knutstorp. På vägen runt stannar man vid hårnålen och skjuter lerduvor. En rolig och annorlunda aktivitet på min hemma-bana.
Ett annat knep är att inte sluta köra. Är det fel säsong för racing, då får man väl flytta in? 4timmars långlopp med Opeln på sommaren, 3 timmars långlopp med hyrkart på vintern! klockren aktivitet i skala 1:2 som håller ångan uppe inför nästa års racing i skala 1:1.
Ett tredje knep att lura vinterdepressionen är förnekelse. Istället för att gå i garaget och planera och förbereda inför nästa års säsong glömmer man bara bort att man sysslar med racing. Åk hem, hitta på något annat som fördriver tiden och vägra titta ut genom fönstret, ut i det kala, mörka landskapet.
Det sistnämnda knepet fungerar troligen inte i längden. Fördelarna är att jag numera kan sitta hemma i soffan i över 2½timme utan att få panik av att jag måste göra någonting, men jag är rädd att försoffa mig, att inte ha ork att göra något kul och produktivt. För där har jag varit en gång i mitt liv och jag vill defenetivt inte dit igen.
Denna kontrast av att alltid vara i farten, alltid köra eller skruva på någon bil till att sitta hemma och pyssla med husliga saker i något som brukade vara en övernattningslägenhet för några veckor sedan, kan man kalla ett dubbelliv. Ett dubbelliv jag inte ens är säker på att jag gillar.
Det teoretiska svaret på problemet är kanske att flytta söderut där man kan pyssla med racing året runt, men teori fungerar inte alltid i praktiken...
Ses vi på nästa 3timmars på Gokart City i Malmö?
